Fick en kommentar ifrån ytterligare en anonym person som undrar vad mitt ex har gjort å att den här anonyma personen tycker om mig å min blogg. TACK!!! Uppskattas eftersom jag faktiskt skriver helt öppet å ärligt om allt som händer i mitt liv dag för dag, eller va de nu kan vara.
Så...alla ni som e nyfikna på vad jag gått igenom sen den 5:e april 2010...here it comes...å bevare mig väl när mitt ex får läsa detta...men, fan då rå? Han har ju ett finger me i spelet oxå, annars vore de ju verkligen dödscellen för mig...men, jag e ärlig, har alltid varit, å kommer alltid att va de så länge jag lever.
Den 5:e april 2010 blev jag brutalt lämnad, de värsta va att dan innan hade jag mailkontakt me mitt ex där han skrev att han ville träffa mig för att "prata". Jag undrade om VAD å sa att om de va så att han skulle tala om för mig att han tagit beslutet till att lämna mig så borde han ta sig en tankeställare eftersom de fanns/FINNS barn me i bilden. Nej nej, SA ha till mig på telefon, inga beslut var tagna, utan han ville prata om vår framtid å hur vi skulle kunna lösa våra problem på bästa möjliga sätt. Okej. Okej???? Han va så feg, att han bad en väldigt god vän å hans flickvän va med...vilket jag inte visste om, pga att mitt ex VISSTE att jag skulle bryta ihop när han gav mig beskedet. Vilket jag oxå gjorde. Han stack helt iskallt. Mina vänner tog hand om mig. Jag hamnade på helvetes botten, men kunde ÄNDÅ ta hand om barnen, jag gick upp på morronen efter INGEN sömn eftersom jag grät mig igenom nätterna, precis börjat med anitdepp vilket i början ger fruktansvärda biverkningar i form av en hemsk ångest. Tog hand om barn, katter, hushåll TROTS mitt helvete jag gick igenom just då. Hamnade på psyket... För å göra en lång historia kort, de jag gått igenom sen den 5:e april går många igenom under en hel livstid.
Vi snackar om fullständigt fucked up ekonomi som mitt ex misskött som i SIN tur gav mig anmärkningar, han misskötte fakturor som stod i bådas namn, som han sket i att betala, som gav mig 8 anmärkningar. Anmärkningar innebär att jag inte kan få en lägenhet på "lagligt" vis, som i SIN tur har fått mig att söka mig till annat. Sen, vi har en SON ihop, han har misskött hela sitt faderskap, sin roll som förälder nåt fruktansvärt, skiter i honom, visst mitt ex jobbar som musiker, men...haaaaallååå? Prioriterar man inte sitt barn före jobbet eller? ALLA helger han skulle ha haft honom har han misskött. Våran son har fått vara me sin farmor i stället, för att inte snacka om alla dagar JAG har fått ta för HONOM? Å betalat barnvakter till höger å vänster för att få en helg me min vän för att få "andas" å va vuxen utan barn. Han har inlett ett riktigt seriöst förhållande me en gammal flickvän sen tidigare, å bedyrade mig på heder å samvete att de INTE va nån annan i hans liv...yeah fucking right...va e han nu? På kärlekssemester...me sin nya lilla gulletjej...efter hur länge då?? Knappt 4 månader... Han klandrar MIG att han inte kan inleda nåt seriöst me nån annan pga MIG?? Men...ursäkta mig...HAR HAN INTE DE ME TANKE PÅ HANS NYA TJEJ HAN BOR TILLSAMMANS MED??? Ey, mannen...sluta för i helvete... Han går in i ett förhållande direkt efter att han lämnat mig? Hur jävla genomskinligt e inte de då?? Självklart e de ju så enkelt å logiskt att han faktiskt hade kontakt me henne LÅÅÅÅÅÅNGT innan han lämnade mig.
Jag har betalat av närmare 70 000 kronor till kronofogden som mitt ex hade i skuld. Vad säger de om honom egentligen? Eller när jag nämnde för honom att han kanske skulle börja tänka på att betala underhåll för ytterligare ett barn å får svaret: "Äh, de e bättre att du får de från försäkringskassan för jag kommer ju inte betala de i alla fall"...ööööhh okej?? Ansvarsfullt...? Herre Gud... Eller när dom kom å stängde av min värme för typ 2 veckor sen för att mitt ex inte betalat in räkningarna sen MARS månad? Ändå hade vi kommit överens om att han skulle ombesörja vissa räkningar eftersom jag inte har jobb? Han kickade mig från bandet, HAN har TVÅ jobb?? Va gör han av sina pengar?? Shit asså... 11 000 spänn... JAG har barnen hemma...blev så arg att jag började gråta. Å de här e en piss i misssissippi liksom. Vill inte gå in på detaler, tar de som e relevant för att ge en liten bild om hur jag har haft de å hur jag fortfarande har de. De e smäll efter smäll efter smäll, hela tiden. Har ingen aning om vad dagen har att erbjuda, om jag kan lägga upp de så.
Grejen e att jag kan inte ens förklara hur illa han behandlat mig sen han stack. Jag har verkligen försökt att kompromissa på alla möjliga sätt å vis. Förklarat för honom att han borde tagga ner lite å se mig som förälder i stället för ett ex. Han har skrivit såna hemska sms å sagt såna fruktansvärda saker till mig på telefon att jag inte ens kan skriva om de i min blogg som faktiskt e väldig öppen å ärlig.
Finns många som har en tagg i ögat pga att jag i dagens läge faktiskt har lyckats på ALLA sätt å vis. Jag har tagit mig ifrån helvetes botten, psyket, ångestmedicin, sömntabletter, a you name it, till att få en fantastisk bra ekonomi TROTS att jag e ensamstående till 2 barn OCH studerande, fått en lägenhet MITT i stan, packat ihop HELA huset SJÄLV, fixat släp å flytt helt jävla själv, tagit hand om mina barn å mig själv till fucking 200 procent, fixat mitt liv, mår bra. Så...VEM e losern i dagens läge? Vem e bitter i dagens läge? A inte faaan e de jag i alla fall.
Jag mår bra idag. Visst finns de dagar jag mår skit, känner mig helt slut, att jag inte orkar. Men grejen e att jag MÅSTE orka, dels för mina barns skull men till största delen för min egna skull. För funkar inte jag så funkar ingen annan i mitt nätverk heller. JAG måste må bra i första hand. Å tro mig...jag har kämpat för att må bra, å jag kämpar fortfarande. Nu kommer de bli extra jobbigt just för att mitt ex inte kommer att höra av sig till mig eller ha sin son alls pga av att jag bad om EN dag extra...i stället för att lämna honom på fredagen som va bestämt så bad jag honom lämna honom på söndagen. Varför jag bad honom om det? Jo, för att jag blev bjuden på en tjejkväll med mat å bubbel å tjöt, vilket jag faktiskt skulle behöva efter all skit. Men...skit samma. De e som de e. Så...pga EN dag extra så bestämde han helt iskallt att han inte kommer att höra av sig...ja men F I I I I I N E, GÖR inte de då... vem drabbas av detta förutom lilla OLIVER?? JAG straffas inte, vill inget annat än att bli av me fanskapet ur mitt jävla liv! Men min son behöver sin pappa, han behöver honom, han saknar honom, han älskar honom, han vill va me honom. MEN...kan har räkna me honom? Svaret e enkelt: NEJ! De kan han inte. Så, jag kommer att va den bästa mamman i världen för min son, utan tvekan, men jag kan tyvärr inte va pappa åt honom.
Så e de! Hoppas DU anonyma person fått lite inblick i vad som hänt. Detta e ett väldigt kort utdrag av väldigt mycket. Vill inte gå in på mer.
Carpe Diem!
