HEJ allihop!
SOM jag har saknat att blogga! SOM jag har saknat en alldeles alldeles EGEN dator! Å de har jag nu...en alldeles egen dator som bara e MIN, me ett fungerande modem som gör att jag kan komma ut på nätet å göra de jag behöver göra!
OTROOOLIGT härligt!
Fucking love it! Men inte allt har ju gått smidigt till direkt...nej nej... Har mått fruktansvärt dåligt under en period, knappt sovit nånting, la ner träningen helt, har gått som i en bubbla egentligen hela jul å nyårshelgen, även om jag hade de otroooligt jävla kul å mysigt så mådde jag fruktansvärt dåligt. Mycket som spelade in just då, min syster va ju här men stannade bara i 10 dar, annars brukar hon va här i 2-3 veckor eller nåt. Kände att jag inte fick de jag behövde av henne, shit, jag menar, jag träffar ju hennen EN gång per år lixom! Klart som faaaen att jag vill att hon stannar längre så jag får lite siss-time me henne. De jag dock tyckte kändes otrooooooligt skönt va faktiskt sista kvällen då alla barn va på bio å vi satt på Danilo, då öppnade jag mig helt å hållet för henne å berättade om ALLT jag gått igenom å ALLT jag har gjort sen i april då egentligen ett nytt kapitel i mitt liv påbörjades. Hon satt bara å lyssnade...kändes skönt, inga pikar, inga idiotiska kommentarer de flesta brukar ge mig, inget sånt alls, utan bara bra respons. Precis va jag behöver...bra åsikter som e logiska, inga "men SÅÅÅÅ kan du ju inte göra...JAAAG skulle AAAALDRIG göra si eller så" MEN vem faan bryr sig eller? Inte jag i alla fall, jag blir bara värre, slår bakut fullständigt å gör de som redan e galet ÄNNU galnare. Sån e jag!
Å de vet de flesta om... Men min syster va orolig för mig. De fick mig att totalt vända på hur jag såg på mitt liv, å de va inte längesen, exakt nästan 1 vecka sen. De fick mig att i måndags inse va fan de e jag håller på me. De fick mig att inse att jag faktiskt måste ändra på ett ex antal saker för att kunna må bra i själen.
Å de e precis de jag har gjort sen i måndags. Jag har börjat må bra. Kommer att ge detta ett allvarligt försök. Å jag har Jenz som stöttar mig på RIKTIGT, känns tryggt att ha en så underbar vän som honom. Såna vänner växer verkligen inte på träd, vi tar hand om varandra, jag å Jenz. Älskar honom!!
Mmm...mycket har hänt. Både kroppsligt å mentalt. Har haft ont i båda delarna kan man väl säga. Men tiden läker alla sår...sägs de...vet dock inte om såret i hjärtat nånsin kommer att läka. Har blivit så fruktansvärt bränd så många gånger att jag inte vet hur jag själv ska kunna läka mitt öppna sår. Kanske inte vill? Jag kanske VILL ha ont eller? Vem vet...jag vet va medicinen e...VEM medicinen e kanske jag hellre ska uttrycka mig...finns bara EN person i hela jävla universum som skulle kunna göra mitt hjärta helt igen, som skulle kunna få det att slå ordentligt, att sluta göra ont...att läka de onda såret...
Men de får framtiden å ödet visa. Jag vet inte. De jag dock kan säga e att dom som tror att jag syftar på mitt ex... SÅ JÄÄÄVLA FEL NI HAR!
Ville bara va säker på att ni inte tror de...nämligen...hrmmm...
Lägger upp lite nya foton snart!
TJO!
