E faktiskt äntligen barnledig...har inte gjort så mycket alls. Somnade som en stock igår när min son blev hämtad, men som vanligt så hade jag glömt att stänga av min mobil, så den ringde å väckte mig. Skit samma, va ska man göra liksom? Mitt fel, ingen annans. På kvällen tog jag mig ner på stan i nån timme å träffade 2 vänner som hade messat mig tidigare å undrade om jag ville möta upp dom, klart jag gjorde de! Satt där ett tag, va hemma vid 21...satte på tv:n, slocknade vid 23 å vaknade idag kl 7 för att göra mig i ordning för bankmöte. Idag va de ju meningen att hela husaffären skulle avslutas...orkar verkligen inte gå in på detaljer om varför de inte blev så, men många omständigheter gjorde att de sket sig å avslutas förhoppningsvis i morron. Om allt går enligt planerna så klart...
Sen har jag sprungit hit å dit till olika konstiga instanser, skönt å bo i stan, har nära till allt...de enda som gör mig ont e att Oliver saknar sina vänner nåt så fruktansvärt...sina gamla vänner han hade i Gerrebacka. Men han får nya vänner, i sin nya skola. Allt kommer att bli så bra hädanefter. Allt kommer att ordna sig, de vet jag. Har de gått så bra hittills så kan de inte gå åt andra hållet, de går inte, har kämpat som ett as för att få ihop allting, å kommer att kämpa tills jag får rätsida på allting.
That´s that! Så glad över mina studier, mitt liv å mitt sociala nätverk! Tack för att ni finns, NI som verkligen har ställt upp för mig...ni andra kan s****a u** nåt där b*k eller var ni nu känner för... Avundsjuka..japp!
TACK FÖR ATT NI FINNS!!
