fucking dööööd...!!

Shit i helsicke så trött jag e...inte behöver jag ett GYM att gå till i alla fall, inte me de jobbet jag har...inte så att jag sitter still direkt, om jag skulle få frågan Hur mycket jag rör mig på jobbet på en skala mellan 1-10 så hade mitt svar varit ÖVER 10, å nu skojar jag fasicken inte. Mmmmm, på torsdagar känns de allt...å jag längtar till helgen, tänker flytta in till B å hans säng tror jag, fylla på skålarna me vatten å mat till mina kissar, titta till dom på lördag för att sen fly fältet igen å bara myyyyysaaaaaa till förbannelse!! För e de NÅN jag kan mysa me, på riktigt...så e de min underbaraste B...å jag tänker "Carpe Diem" eftersom jag aldrig vet va som händer, vem fasen vet de egentligen då? Har de bra nu, precis som jag vill ha de, MIN lägenhet, MINA barn, MITT jobb, MIN finaste pojkvän...å allt klaffar lixom! Barnen fullständigt älskar B, han e underbar me dom, lugn till förbannelse, ärlig in i själen, å de som känns bäst e att vi faktiskt (ÄN så länge) har våra egna lilla krypin å har våra egna liv bredvid de vi har ihop. Känns bra... men som sagt Carpe Diem...fånga dagen!

Å en sak...som jag faktiskt har sagt å nåt jag står för å alltid kommer att säga å stå för...e:

"The fucking size DO matter..." sen att många inte håller me mig skiter jag i, för dom har inte förstått eller upplevt eller har varit där...men JAG vet...å de bästa e ju när de e nån man faktiskt har i sitt hjärta. Typ nästan som en STJÄRNVINST!! haha!!

So long!

Min älskade familj...