Vilken förbannad migrän jag har...fy faaan säger jag bara. Kände de redan igår kväll, men trodde verkligen inte att de skulle utveckla sig till just MIGRÄN! Mår illa, ser dåligt, kan knappt vända huvudet åt sidorna eller böja mig ner heller för den delen. Å har bara "vanliga" smärtstillande hemma, alltså inga som e just anpassade för migrän. Inte konstigt att jag har fått de just nu. Hmmm, ska vi se, stressen, ångest, hjälplöshet, axlar å rygg värker, fullständigt kaos me allt, så, ett migränanfall e väl de jag egentligen borde förvänta mig. Va flera år sen sist faktiskt. Bara vänta ut skiten...mår apdåligt just nu...
Regnar gör de oxå, men ganska skönt ute. Va hos mina föräldrar en sväng för å kolla läget me lägenheten. Oliver åkte som vanligt omkring me sin sparkcykel, han börjar verkligen få sving på den där asså! Jisses som han far fram å sicksackar å håller på, grrrrym e han!
Snart e de Kulturkalaset som jag föredrar att kalla för Göteborgskalaset. De ska bli SÅÅÅ mysigt att få strosa omkring på stan me Oliver å titta på en massa bra band, både kända å okända, känna den där förväntansfulla andan som alla går omkring med. Tycker de e mysigt faktiskt. Å de gör Oliver oxå, han älskar att se nya saker, lyssna på musik, gå omkring å titta på en massa konstigheter. A de ska bli kul! Nu tänker jag lägga mig en stund innan jag svimmar...fy faaan va piss jag mår, å vem vet när de går över liksom? Shit...
Miss Vasilikis blogg! Ta del av min värld, allt vad det innebär, frispråkighet, barn, socialt liv, äventyr...
Miss Vasiliki
söndag 8 augusti 2010
VILKEN KVÄLL!!
Tror dom första som de ser här inlägget tror att jag varit ute å supit me mina vänner...
MEN!! Surprise, surprise för många, så HAR jag inte de!! Sen tidigare inlägg så har de varit så fruktansvärt mycke idag tillsammans me sonen, han har följt me mig överallt. Så säger han efter ett tag hemma: "Men mamma. Ska vi sitta här hemma på våra feta rövar å inte göra nånting, vi måste göra nånting, jag e uttråkad! Typ gå till Hard Rock eller nåt" Jag trodde jag skulle dö... Jag förklarade för honom att de inte går att gå till HRC (Hard rock Café) utan vi får göra nåt annat billigare helt enket. Visst, inga problem, så länge vi inte sitter hemma på våra "feta rövar" tror att uttrycket kommit ifrån mig faktiskt. Vi gick i alla fall ut på en långpromenad å kände att vi va lite hungriga. Så vi satte oss på Mi Casa å åt i alla fall GÖTEBORGS goaste TAPAS! Han blev heeelt galen! Typ, FINNS DE SÅ GO MAT MAMMA?? Sååååååå kul att han delar de jag tycker om...
Jag har haft en otrooooligt trevlig kväll me min son, å även om jag själv kände att jag kanske hade kunnat lägga just DOM pengarna i kassan så va de värt de. Älskar att kunna erbjuda mina barn, å just nu Oliver, en rolig kväll...de va värt de...sååå värt de!! Nu sover han gott i sin säng.
Sov gott!
MEN!! Surprise, surprise för många, så HAR jag inte de!! Sen tidigare inlägg så har de varit så fruktansvärt mycke idag tillsammans me sonen, han har följt me mig överallt. Så säger han efter ett tag hemma: "Men mamma. Ska vi sitta här hemma på våra feta rövar å inte göra nånting, vi måste göra nånting, jag e uttråkad! Typ gå till Hard Rock eller nåt" Jag trodde jag skulle dö... Jag förklarade för honom att de inte går att gå till HRC (Hard rock Café) utan vi får göra nåt annat billigare helt enket. Visst, inga problem, så länge vi inte sitter hemma på våra "feta rövar" tror att uttrycket kommit ifrån mig faktiskt. Vi gick i alla fall ut på en långpromenad å kände att vi va lite hungriga. Så vi satte oss på Mi Casa å åt i alla fall GÖTEBORGS goaste TAPAS! Han blev heeelt galen! Typ, FINNS DE SÅ GO MAT MAMMA?? Sååååååå kul att han delar de jag tycker om...
Jag har haft en otrooooligt trevlig kväll me min son, å även om jag själv kände att jag kanske hade kunnat lägga just DOM pengarna i kassan så va de värt de. Älskar att kunna erbjuda mina barn, å just nu Oliver, en rolig kväll...de va värt de...sååå värt de!! Nu sover han gott i sin säng.
Sov gott!
lördag 7 augusti 2010
Fullspäckad dag å sol i vasastan!
Go eftermiddag! A de känns ju att Oliver e hemma igen i alla fall!! Min underbara kille, jösses som vi har sprungit omkring överallt idag, först ner till stan för ett ärende, sen tillbaka till vasa där vi va helt utpumpade så vi satte oss å tog en fika å hämtade andan. Sen handla (som vanligt...), hem, fixa lunch, ut å sola i vasaparken, hem, städa som fasen, skura golven till förbannelse, a you name it...finns 7 tusen saker att fixa här hemma fortfarande. E ju inte direkt klar va...ska bli så jävla skönt när jag får min touch här inne, me MIN fondvägg å MIN soffa å MIN tv-bänk å MIN cd-hylla, MIN ALLDELES EGNA LÄGENHET! Underbart...helt underbart...me mina kids som betyder hela världen för mig!
Han va så rolig idag efter vi hade handlat, inte långt hem alls, men jag menar alla vet ju att 4 fullproppade kassar me mat å sån skit, väger ju ganska mycke. När vi kom hem så bad jag honom hjälpa mig me att öppna dörren, sagt å gjort, de gjorde han, höll upp den å säger: "damerna först!" HA HA HA HA!! SOM jag skrattade, a väluppfostrad e han ju i alla fall, så klart...roligt me barnen. Eller när han helt spontant gick fram till en vän till mig som jobbar i dörren på Hard Rock å säger: "Nu ska jag berätta en rolig historia för dig... Sean Banan gick på stan, köpte sig en gran, satte sig på toppen...å visade hela....(å pekar på snoppen)". Riktigt kul eftersom han hade hört historien på Trazan å Banane samma morron, men då hade dom JAN BANAN som person i historien. Mycke han sagt å gjort som jag egentligen borde föra logg på, har skrattat såååå mycket åt hans roliga inlägg å kommentarer han får för sig att säga. Min son...!
Japp!! En kompis till mig hade skrivit ett mail på facebook där hon skrev att hon för första gången läst min blogg...å hade grinat å grinat åt allt jag gått igenom. De känns otroligt skönt att faktiskt kunna beröra nån (har varit många) me de jag skriver, för de e ju faktiskt därför jag bloggar om mitt liv liksom. De e som en liten terapisession på nåt sätt, jag skriver av mig å dom som vill får ta del av de som händer helt enkelt!! Kul att kommentarerna ifrån FAMILJEN ANONYM bara kommer när jag skriver om nåt som e jobbigt å aldrig när jag skriver om nåt som e roligt!? Liiiite genomskinligt eller?? Äh, skit samma, klart man ska må bra av andras elände eller? Eller....? Inte jag i alla fall, jag försöker i alla fall hjälpa till när de krisar, inte försöka dra nån i skiten ännu mer...som många försökt göra me mig, men inte lyckats! Jobbigt läge liksom... Anyway, tänker inte lägga nån mer onödig energi på Familjen Anonym, säger ju mycket om dessa personer som inte vågar stå för de dom säger...Anonym liksom...a DÅ vågar man minsann! Jag står för de jag skriver å säger i alla fall, tacksam för den egenskapen!
Ha de gott!
Han va så rolig idag efter vi hade handlat, inte långt hem alls, men jag menar alla vet ju att 4 fullproppade kassar me mat å sån skit, väger ju ganska mycke. När vi kom hem så bad jag honom hjälpa mig me att öppna dörren, sagt å gjort, de gjorde han, höll upp den å säger: "damerna först!" HA HA HA HA!! SOM jag skrattade, a väluppfostrad e han ju i alla fall, så klart...roligt me barnen. Eller när han helt spontant gick fram till en vän till mig som jobbar i dörren på Hard Rock å säger: "Nu ska jag berätta en rolig historia för dig... Sean Banan gick på stan, köpte sig en gran, satte sig på toppen...å visade hela....(å pekar på snoppen)". Riktigt kul eftersom han hade hört historien på Trazan å Banane samma morron, men då hade dom JAN BANAN som person i historien. Mycke han sagt å gjort som jag egentligen borde föra logg på, har skrattat såååå mycket åt hans roliga inlägg å kommentarer han får för sig att säga. Min son...!
Japp!! En kompis till mig hade skrivit ett mail på facebook där hon skrev att hon för första gången läst min blogg...å hade grinat å grinat åt allt jag gått igenom. De känns otroligt skönt att faktiskt kunna beröra nån (har varit många) me de jag skriver, för de e ju faktiskt därför jag bloggar om mitt liv liksom. De e som en liten terapisession på nåt sätt, jag skriver av mig å dom som vill får ta del av de som händer helt enkelt!! Kul att kommentarerna ifrån FAMILJEN ANONYM bara kommer när jag skriver om nåt som e jobbigt å aldrig när jag skriver om nåt som e roligt!? Liiiite genomskinligt eller?? Äh, skit samma, klart man ska må bra av andras elände eller? Eller....? Inte jag i alla fall, jag försöker i alla fall hjälpa till när de krisar, inte försöka dra nån i skiten ännu mer...som många försökt göra me mig, men inte lyckats! Jobbigt läge liksom... Anyway, tänker inte lägga nån mer onödig energi på Familjen Anonym, säger ju mycket om dessa personer som inte vågar stå för de dom säger...Anonym liksom...a DÅ vågar man minsann! Jag står för de jag skriver å säger i alla fall, tacksam för den egenskapen!
Ha de gott!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)