HÄÄÄÄLG...eller a, snart iaf!

I mån kommer min Prins hem igen! GUUUUUD som jag saknar honom! Längtar efter hans goa kramar å hans underbara skratt å roliga kommentarer å åsikter! Min bästaste son...!!

Helgen e redan inplanerad till viss del, brukar inte planera in i detalj faktiskt, orkar inte de me tanke på att hela vardagarna egentligen e inplanerade in i minsta detalj just för att vi som lilla familjen ska kunna fungera. Sen att de händer oförutsedda saker hör ju lixom till, va fasen, två kids? Självklart händer de saker... MEN, i morron kommer min älskade B hit på kvällen, fixa lite käk, mysa, dricka lite gott vin eller ta en öl, kolla på nån film, å bara VARA efter en ganska påfrestande vecka. På lördag ska jag å barnen å Christian hem till moster, Patrick å Stefan på middag å en jävla massa tjöt som de alltid blir:) å de ska bli sååååååååååå mysigt! Jättelängesen vi va där...saknar dom! Å på söndag blir de ingenting än i alla fall, får väl se hur de utvecklar sig å hur sent de blir på lördag, ingen aning å tänker inte engagera mig i att ens försöka planera in nånting. Promenad å fika i slottis kanske? Ingen aning...prutt på de!

Snart e de jul..igen! Fasen va fort de har gått...nästan FÖR fort! Vet inte var tiden å dagarna å månaderna har tagit vägen men TJOFF har de sagt å ett år har gått, ytterligare en gång...de e just därför som jag lever mitt liv som jag vill leva de. E alldeles för kort för att försummas, dag för dag lever jag, för jag vet ALDRIG va som händer i morron...va som helst kan hända å de har jag fått erfara alltför många gånger. Tänker inte försumma en enda dag i mitt återstående liv, tar vara på varenda minut av de...för de man vet e att man föds, men man vet aldrig när man dör.

Ska faktiskt ta mig en dusch...å sen slänga mig i soffan me steffi...å mysa!

Tjing!

Kärlek på HÖG nivå mellan två vänner... Rille till vänster å min Älskling!!!

vinter å kräksjuka...fy fan!

Helvete va kallt de e ute nu, så att de biter i kinder å i händer å hela kroppen huttrar å skakar. Kan de va så att vintern börjar komma sakta men säkert? Eller? Men de e ju inte så konstigt i så fall, jag menar de e ju trots allt snart mitten på november...lixom... skit samma! Kräksjukan har blossat upp oxå, JAG mår fortfarande bra tack å lov, men personer i min närhet har ju inte haft samma tur...känns som om den kommer bita sig fast i mig me, nån gång. Håller tummarna att jag klarar mig ytterligare ett år, men va fasen, spyr jag så spyr jag, inte mer me de!

min familj!!

Anyway, har två praktikanter på jobbet nu, 16 år gamla, å jag e HELT säker på att dom kommer från en annan planet om jag ska va helt ärlig. Asså, va fan? Seriöst, när jag själv va 16 år så gick jag först till skolan på morronen för att sen gå raka vägen till min mammas frisörsalong å jobbade arslet av mig tills de va dags att gå hem. Dessa två förbannade zombies gör INGENTING, NADA, NOTHING! Dom står där som om dom va fastklistrade i golvet me en tom blick å stirrar rakt fram, när dom väl rör på sig så går dom inte i slowmotion, nej nej, de e slowmotion x 200 eller nåt. Va går dom på egentligen? Valium? Morfin? Eller e de så att dom inte förstår va de e jag säger till dom? Ändå förklarar jag väldigt tydligt å väl va de e dom behöver göra för att allt ska fungera både i köket å ute i disken. De enda dom hittills har åstadkommit e att sinka oss andra å sätta stopp för produktionen, ååååååååhhhh så irriterad jag e på dom lata små snorvalparna. Jag vet va de kan bero på, jo, det beror på att dagens ungdom vet hur dom ska röra på fingrarna när det gäller tangentbord, hur dom ska hantera både data å tv-spel, å sitta vid facebook 24 timmar om dygnet. Resten skiter dom i, för de e dom inte vana vid, dom e inte vana vid att röra på sig på jobbet eller i skolan, dom e inte vana vid att kanske få tillsägelse när det gäller att jobba, dom e bara vana vid att gå till plugget, hem från plugget, sätta sig vid datorn, få allt serverat å för att inte glömma KOMPISARNA! Fuck off säger jag bara...å jag får höra att jag e för "öppen" mot mina barn å att dom får ta för mycket ansvar själva...

...eeeeehhh, ska vi se här, de jag gör e att faktiskt tala om för dom hur verkligheten ser ut, att man inte kan få allting serverat på ett silverfat livet ut. Jag talar om för dom att ta eget ansvar för de dom klarar AV, å de i sin tur innebär att ansvaret jag ger dom e att gå till å från skolan själva, hänga upp sina kläder när dom kommer hem, INTE sätta på datorn, göra sig ett mellanmål, lägga smutstvätt i korgen, plocka undan efter sig å städa SITT rum. Ber dom även att tömma diskmaskinen å sen sätta i den smutsiga disken. Lite av vad dom faktiskt KAN göra själva, e ju inga bäbisar vi pratar om utan stora barn på 12 å 7½ år gamla utan funktionshinder. Nä, Satan i gatan, mina kids tänker jag INTE skämma bort på de sättet, aldrig! Curlingmorsa? Nä...tror inte de... Va fasen, jag hade verkligen ingen lätt uppväxt, jäkligt mycket motgångar, men jag fixade de! Å jag lever! Å jobbar! Å tar ansvar för mig själv å mina barn å dom jag har närmast. Usch för små brats...inte deras fel trots allt, men jag tycker synd om dom faktiskt. Kan bara önska dom lycka till!

Har ju varit Halloween osså...!!

Så här snygg pirat va min älskling!!

Så vacker...!

Lite foton från helgen som va! (De kommer fler...inte lagt upp dom ännu bara...)

förfäääääst!!

Agnes å jag

Agnes å jag igen...gladare!

The radical 3!!

Linda å Putte i lördags!

HAHAHAHAHAAAA!!

sicken HÄLG!!

Go kväll!

Måndag, jobb igen, känns som om helgen har gått alltför fort asså...knepigt egentligen på nåt sätt, jag menar vardagarna går JÄTTE fort, veckan bara flyger iväg, förstår lixom inte var fasen dagarna tar vägen? Fruktansvärt trött på torsdagar, precis som om kroppen ställer in sig på att de snart e fredag, sista arbetsdagen, går nästan som i koma...typ... Å så kommer då fredagen!! Ja...då blir jag plötsligt PIGG igen! Oavsett om barnen e borta eller hemma, så blir jag konstigt nog pigg? Anyway, har ju förstått att de e så jag funkar, spelar lixom ingen roll hur jävla trött jag e på torsdagar, på fredagar e jag pigg i alla fall.

Anyway, i fredags så slutade Mattias på jobbet, jättetrist, konstig stämning...lite irritation från någras håll, lite onödiga kommentarer som föll från mångas håll inklusive mig själv, men de va ju inget som inte reddes ut tack å lov. Skit samma, vi hade en liten avslutning för honom me tårta å grejer för att i slutet på dagen, d v s efter allt va klart, avslutas me var sin öl. Sen va de bara att säga Tack å hej, kramas å önska lycka till för att efter de åka hem, duscha, fixa sig å dra iväg för att träffa älsklingen å polare för en ANNAN tillställning dock inte lika "ledsam". Men jävlar i min lilla låda så kul jag hade, trodde helt ärligt ett tag att jag skulle skratta ihjäl mig, fick kramp i magen asså, men de va de allt värt! Lördagen skulle jag på ett födelsedagskalas, men en massa annat kom emellan...tyvärr...men den avslutades i vilket fall som helst på en biljardhall där ett band vars ena medlem jag e jättenära! SÅÅÅÅ kul de va att dom va där å spelade! Å inte bara de...den kvällen va nog en av dom roligaste, mest galna å helt hysteriska kvällar jag NÅNSIN varit me om, fast på ett bra sätt. Om jag skrattade i fredags så va de INGET emot va jag gjorde i lördags...shit pommfritt säger jag bara...jo tack!!

Har insett att jag nog alltid kommer att va vild å galen, å de känns bra att få va de ibland, bara släppa loss, göra de jag känner för just NU, fan ska jag hålla tillbax för lixom? Mår bra när jag e mig själv utan att nån idiot ska behöva tycka att jag e för MYCKET så att säga, å de har jag inte nu, både B å mina vänner (både gamla å nya) tar mig för den jag e å vet hur jag funkar. Därför e de så enkelt, inga konstiga miner, inga kommentarer, utan de e bara "GUUUUUUD jag tror jag skrattar ihjäääl miiiiiiiig - kommentarer" just för att de faktiskt BLIR kul när jag å vissa andra kommer igång me vårt. Men självklart e de ju inte alltid vilt å galet, vi e ju faktiskt vuxna människor allihop, men ibland så...! Å de känns jävligt skönt ska jag säga!!

Igår va jag å B å åt på en Thailändsk restaurang, sååååå mysigt! Satt å pratade, satt tysta, njöt av både maten å av varandras sällskap...å de va bara kärlek...så underbart underbart mysigt å bara så perfekt. Sen fick vi för oss att gå på bio, å de gjorde vi! Spontanitet, de e ju de jag säger juh! Så jag lever när jag e ledig å bara behöver tänka på mig själv å mitt Hjärta å inte nån annan. Sen gick vi hem, myste ner oss i soffan, glodde på dumburken i nån timme å sen i SÄNG! Sov som en stock...hann knappt somna förrän larmet på mobilen gick igång å jag trodde ta mig fan att de va söndag, visste inte va som hände...tills jag insåg att de e ju för fan MÅNDAG! ooooh yeeeeaaaahhh...skitkul typ...

Härå!!