Skrattretande verkligen!!

De E SÅÅ roligt att vissa personer verkligen tycker att jag e misslyckad! Att jag ska lägga ner min blogg osv osv. Grejen e att jag e ju verkligen inte den som e den...så jag tänker verkigen inte lägga ner min blogg hur mycke idiotiska kommentarer jag än får. Tycker faktiskt på fullaste allvar att de e ganska roande att läsa dessa personers kommentarer, lite roligt att få mothugg! ÄLSKAR ju att "käfta" så att säga, så MISS VASILIKI lever kvar här, i sin lilla underbara värld å sin blogg!

E faktiskt äntligen barnledig...har inte gjort så mycket alls. Somnade som en stock igår när min son blev hämtad, men som vanligt så hade jag glömt att stänga av min mobil, så den ringde å väckte mig. Skit samma, va ska man göra liksom? Mitt fel, ingen annans. På kvällen tog jag mig ner på stan i nån timme å träffade 2 vänner som hade messat mig tidigare å undrade om jag ville möta upp dom, klart jag gjorde de! Satt där ett tag, va hemma vid 21...satte på tv:n, slocknade vid 23 å vaknade idag kl 7 för att göra mig i ordning för bankmöte. Idag va de ju meningen att hela husaffären skulle avslutas...orkar verkligen inte gå in på detaljer om varför de inte blev så, men många omständigheter gjorde att de sket sig å avslutas förhoppningsvis i morron. Om allt går enligt planerna så klart...

Sen har jag sprungit hit å dit till olika konstiga instanser, skönt å bo i stan, har nära till allt...de enda som gör mig ont e att Oliver saknar sina vänner nåt så fruktansvärt...sina gamla vänner han hade i Gerrebacka. Men han får nya vänner, i sin nya skola. Allt kommer att bli så bra hädanefter. Allt kommer att ordna sig, de vet jag. Har de gått så bra hittills så kan de inte gå åt andra hållet, de går inte, har kämpat som ett as för att få ihop allting, å kommer att kämpa tills jag får rätsida på allting.

That´s that! Så glad över mina studier, mitt liv å mitt sociala nätverk! Tack för att ni finns, NI som verkligen har ställt upp för mig...ni andra kan s****a u** nåt där b*k eller var ni nu känner för... Avundsjuka..japp!



TACK FÖR ATT NI FINNS!!

Slut på skitsnacket asså...

Jag börjar seriöst tröttna på Anonyma personer som skriver helt iq-befriade kommentarer i min blogg. Jag tror att dessa, eller rättare sagt, DEN som gör detta har jag som vän på facebook, å dessutom tror jag oxå att just den här personen känner mitt ex oxå. För de e alldeles för mycket detaljer som tas upp som inte många vet om. Att jag blir kallad för blåst, dålig mamma, osv osv e inte okej. För hade jag varit blåst å dålig mamma osv osv, så hade jag faktiskt inte ordnat upp mitt liv på detta sätt som jag gjort hittills. JAG har fixat ALLT! Hela husförsäljningen stod jag för, min ekonomi som var dragen i botten har jag ordnat, alla skulder på 5 siffriga belopp e lösta, jag har fått mig en underbar lägenhet MITT i centrala stan, jag tog hela flyttlasset helt ensam. Å mitt i allt detta har jag även varit MAMMA...utan nån avlastning alls. Så...hur skulle de va möjligt för mig att utföra allt detta om jag varit en blåst dålig mamma? Jag säger så här, hade jag personligen sett en kvinna/mamma/person ordna upp allting på det sätt jag gjort, efter att blivit dumpad å lämnad me ALL skit utan nån hjälp över huvud taget...a då tror jag nog att jag hade nominerat den kvinnan till ÅRETS KVINNA.

De e väldigt lätt att döma ut nån utifrån de man känner för den personen. Klart att många snackar skit om nån dom inte tycker om? Självklart vet jag att den personen som kommenterar min blogg inte tycker om mig? De förstår jag väl? Men döm faaaan inte ut mig som mamma...å inte som person heller. Jag gör ingen illa, försöker bara hålla ihop mitt liv me mina barn, va jag gör me mina barn eller va jag gör ensam utan barn har ingen me att göra. Att jag tycker att mitt ex inte tar sitt ansvar e ju för att jag faktiskt LEVER i den verkligheten. Om den här personen nu tycker så illa om mig å e intresserad av att prata me mig så kan ju han/hon ringa mig? Eller hur? Men sluta kommentera bajskommentarer, de gör ingen glad alls. Den här personen gör bara sig själv till åtlöje, jag har SÅ många vänner som sett å varit med under hela den här historiens gång, å jag kan försäkra er om att dom LÄTT håller me om de jag skriver i bloggen. För dom har funnits där för mig. Dom har tagit emot mig när jag fallit. Dom har sett allt. Hört allt. Läst allt. Så har DU inget bättre för dig än att idiotförklara mig så kan du väl skriva en bok eller nåt i stället, börjar faktiskt tröttna...lev ditt liv, så lever jag mitt. Å de förflutna kan man väl inte ändra på? Musiker lever som musiker, på vägarna nästan varje helg. De va DÅ, NU e NU! Mycket har förändrats sen dess. Väldigt mycket! Jag e ensamstående me 2 barn å student. Mitt ex e fortfarande musiker å jobbar varje helg...så...lägg ner skitsnacket å kom me nåt relevant i stället, för DU e bara patetisk.

Jag vet även att jag e en speciell person, sticker ut, har en enormt stark personlighet som många kan störa sig på, ser bra ut, å de kan många störa sig på. Antingen tycker man om mig eller så gör man inte de. Svårare än så e de inte. Men låt mig få vara den jag e...tyck de du tycker, men att döma ut mig som mamma e fruktansvärt korkat faktiskt.

C ya all!

Inskränkta ickevetande människor...åååååhhhh, ge mig styrka för faaaseeen!!

BLIR så jäääävla trött på folk som känner mig som kommenterar min blogg, å grejen e att dessa människor tror att jag inte VEEET vilka dom E liksom? Herre Gud GE mig styyyrrrkaaaa...jösses, tror dom att jag e dum i huvudet eller? E de inte mitt ex själv så e de hans medelålders mamma, hans brud eller nån annan släkting som försöker läxa upp mig genom att skriva heeelt irrelevanta inlägg som inte har nån innebörd över huvud taget eftersom dom e partiska, så klart. Hade väl jag oxå varit, men inte till den milda grad att man fan blir tagen som helt iq-befriad, inskränkt, ickevetande amöba eller?? För fasen, TA REDA PÅ HUR DE EGENTLIGEN LIGGER TILL INNAN NI ÖPPNAR KÄFTEN!! Vet ni hur de ligger till eller lyssnar ni bara till mitt ex? Som har ljugit för mig å fört mig bakom ryggen i alla år vi var tillsammans? Seriöst eller? Skulle jag LJUGA om saker som sker i min blogg? JAG? Tror att de finns en rädsla för personer (som jag) som faktiskt e förbannat jävla ärliga å raka i allt man säger å tycker. Jag behöver inte dölja nåt över huvud taget. Vill ni veta om min otrohet? FINE! JA, jag var otrogen mot mitt ex, de var jag å jag står för det. So? Efter de fick vi hjälp ifrån alla håll å kanter å fick de bättre än nånsin, så NI som säger att han lämnade mig för att jag va otrogen? Ööööh, var har ni fått de ifrån? Va de därför han slog mig? För att jag va otrogen? Eller? Så, skippa ert jävla skitsnack å inse fakta.

Fakta innebär att jag var för stark för honom. Han kunde inte hantera mig å min personlighet. Skyll inte min otrohet på vår separation för ni gör er själva till idioter. Från de att han förlät mig så tog han ett steg till en förbättring, de blev de i några månader, tills han slog mig av ren svartsjuka. Han kunde inte hantera att jag faktiskt hade manliga vänner som jag tyckte om att umgås med, that´s it. Så min otrohet e i dagens läge en fis i rymden. Kom me nåt relevant i stället för att försvara hans fruktansvärt omogna beteende. Han e för fan PAPPA TILL OLIVER!?! Som han försummar? E de okej? Eller? E de okej att hans son ska växa upp enbart med mig? E de okej att Oliver ringer honom å frågar när han ska va me honom å får "jag vet inte"? När jag VET att han e hemma å inte gör ett skit? E de okej?? Så, lägg av...blir bara irriterad å så jävla trött på idioter som inte vet vad ni pratar om utan bara hör EN sida av historien. Lägg av...