Miss Vasiliki

torsdag 20 januari 2011

Oturen ligger i lä??

Herre JÄKLAR vilken dag!

Morronen började me smått kaos, inget att förundras över faktiskt, inget jag e förvånad eller chockad över heller för den delen, allt e som vanligt lixom. Jag skickade ut barnen först, som vanligt, för att checka av allting jag behöver ha me mig, plus att ta en sista titt runt om i lägenheten om de e nåt jag/vi glömt att ta me oss. PRECIS när jag skulle göra denna sista check så dundrar Stephanie in i fullständig paniiik å skriker "MAAMMAAAA jag har glömt att sätta på mig BÄÄÄLTEEEE, jag tappar byxorna!"

Herre Gud min skapare tänkte jag... Ja ja, sätt på dig ett bälte då, men de får du fasen göra på vägen, för bussen går om 5 minuter!! Fine? Fine... Å jag går ut...

Hur som helst, vi går nerför gatan mot Valand där buss nr 18 till skolan går ifrån, å så slår de mig... FAAAAN i helvete! Jag har glömt mobilen hemma! Säger detta till barnen, säger hej då, går hem igen...(skitkul...när jag har det grekiska ordspråket i huvudet som säger att Om man vänder tillbaka hemåt ifrån den destination man är på väg emot så kommer din dag att drabbas av otur) hämtar mobilen, går tillbaka till hållplatsen vid Vasaplatsen, missar så klart vagnen, får smått panik eftersom jag vet att jag kommer att bli försenad till min första Företagsekonomi-föreläsning. Men men. Till plugget kom jag...å fick ytterligare en själaboost! Vilken lärare! HEEELT fantastisk! Fy fasen säger jag bara! En sån kompetent, pedagogisk lärare som verkligen förklarar hur hela utbildningens upplägg ser ut, hur schemat kommer att se ut, när tentorna e, å framför allt VAD den kan ge en efteråt...? Otroligt... Jag blev så glad i kroppen å i sinnet, jag kände verkligen hur livet kom tillbaka, visste just då vad jag faktiskt vill. Å de e nog första gången på LÄNGE jag faktiskt känner vad jag VILL med mitt liv för att lyckas, för att må bra, för att tjäna mina pengar jag förtjänar.

Inget csn? Vet ni vad...de skiter jag fullständigt i...bryr mig inte om de alls, för jag kommer att klara mig ändå, vet hur jag ska få ihop till mina barns levebröd, inga problem. Jag vet va jag vill just nu, å de e att gå klart utbildningen å få ett jobb direkt efteråt, för de kommer jag att få, de vet jag! Så, jag får fan leva på makaroner å korv vissa dar, just för att få ordning på mitt liv. Punkt slut.

Anyway. Går å tränar, går hem, förbi 7-eleven för att köpa 1 liter mjölk eftersom jag kände att jag inte orkade gå in på Hemköp för att göra de, ska betala...ååååå....eeeeeh....what the fuck? I helsicke e plånboken??? Fuck fuck fuck...va e min plånbok? Så slog de mig... PÅ GYMMET!!

Shit pommfritt. Ringer dit fort som fasen. Ingen plånbok. Ringer dit igen å får prata me Erica en underbar tjej, hon letar överallt i omklädningsrummet... Ingen plånbok. Jag får fullständig panik....IGEN! Springer ner till bankomaten, tar ut pengarna som finns kvar på kontot. Ringer banken spärrar ALLA mina 3 kort. Loggar in på facebook...å har ett meddelande i  min logg från Erica... Där står de att en tjej lämnat in MIN plånbok i receptionen till Erica! GUUUD så glad jag blev!! Från att ha varit fullständigt nere å känt att min förbannade otur aldrig kommer att sluta förfölja mig, så kände jag exakt så här "DU din lilla djävulsotur...dra käpprätt åt helvete tycker jag! För nu har MIN tid kommit! hahaha!"

Har haft otur. I så många månader har oturen bokstavligt talat förföljt mig. Har på nåt sätt inte kunnat luta mig på nån stabil grund över huvud taget, de har alltid funnits nåt som dragit ner mig igen, oavsett vad lixom, alltid har de varit nåt. Men nu, sen i måndags, så har allt vänt nåt radikalt, allt flyter på precis som de ska, allt ordnar sig! Jag har kommit in på min utbildning som jag sökt till 2 år i rad, min ekonomi börjar stabilisera sig, barnen ordnar till sig sakta men säkert, kommit igång me träningen som jag ska...allt börjar ordna till sig...å de känns fantastiskt skönt i kropp å själ. Mår bra nu faktiskt!! Eller åtminstone så BÖRJAR jag må bättre!!

By the way...köpte en rrriiiiktiiigt snygg lackklänning i svart på SHOCK idag, till halva priset, som jag ska ha på Queer Burlesque party nästa fredag! Oh My God...säger jag bara...den e fasen inte å LEKA med!

Foton kommer till 100% som ni får avnjuta!

Go natt på er!


PÅ DEN TIDEN...VÄRLDENS BÄSTA SÅNGERSKA!
KÄNNER MIG GLAD Å DEDIKERAR DEN HÄR LÅTEN TILL MIG SJÄLV!!



onsdag 19 januari 2011

samma dag, lika underbar!

GALET klockren dag! T o m kvällen har varit huuuuur mysig å lugn å härlig som helst! Allt bara klaffar lixom! De e precis så här jag har velat ha de...precis så här jag vill ha de hela tiden! En ny skitkul vän på facebook som jag chattat me en heeeel del, en annan kär vän som jag tycker sååå mycket om ÄR inte död som jag trodde ett tag, eller trodde i alla fall att de hänt nåt. Barnen har varit fantastiska! Träningen gick som en dans, energin sprutade! Så bra jag mår just nu.

Kommer att ta vara på detta...för vem vet när de vänder? Mitt öde har ju inte direkt gått min väg jag önskat, tvärtom, åt helsicke! Å jag njuter...njuter verkligen av livet just nu, känns helt underbart...!

Nu tänker jag dricka mitt goa Indiska Spice thé, vänta på nyheterna som följs av Criminal Minds som jag alltid tittar på tills ögonen sluter sig å jag faller i sömn...

Go natt folks! I morron e en annan dag...å jag hoppas att den blir lika underbar som denna!

mulen dag..men ACK så bra!

Ja...dimman låg verkligen tjock över min underbara stad i morse! Men VA gjorde de när min morron började me asgarv som i stort sett höll i sig, me pauser så klart, i nästan 2 timmar? Jesus va roligt jag hade me min älskade siss Kristina å min underbara kompis Takis på Facebook asså... Aaa, inte alltid mina mornar börjar så positivt kan jag erkänna!

Varit i skolan å haft datalektion, kändes så här "menhallådettalärdejagmigförtyphundraårsenmenmen..."

Va ska man göra? Får väl se positivt på de hela å tänka att en repetition inte alltid e så fel, eller hur? Nu e jag hemma å väntar på kidsen...mina underbara fina barn! GUD va jag älskar dom...de gör ont i hjärtat på mig av kärlek... Oliver kommer hem idag oxå! Har varit hos sin pappa sen i fredags, å nu läääääängtar jag efter honom nåt enormt mycket, saknar hans små fyndiga kommentarer, hans nynnande, hans skratt...hans goa kramar, saknar t o m hans gapande å skrikande just nu. Mmm, påminn mig gärna om detta i morron e ni snälla! HAHAHAHA! Kan hända att jag inte e lika positivt inställd till de just då.

Kärleken till ett barn e nog den enda kärlek som aldrig tar slut. Oändlig. För evigt. Alltid. Vad som än händer å sker så finns i alla fall MIN kärlek till mina barn kvar för alltid. Den äkta kärleken...

ÄLSKAR ER FÖR ALLTID!

















Nu väntar snart middagslagning å träning!

C ya maybe later!